Vilken natt....

Igår lördag det var en bra dag. Dessvärre slutade den inte så bra, tycker jag allt.

Dagen började med att jag låg kvar i sängen och glodde på film. Det var mysigt, att inte behöva kliva upp. Sen att äta frukost i sängen. Måste ju skämma bort mig lite :).

Sen var det iväg och titta bandy, när Dan spelade. De förlorade, men det visste vi innan. Efter att vi fått höra hur motståndarna spelade förra helgen.

Efter det åkte vi och handlade mat och tittade på mellon. Det var mysigt, att bara umgås.

Nu kommer slutet på denna dag. Som jag hoppade på att de inte skulle hända mig.

Har haft lite besvär med mitt lås till lägenheten. Men tänkt att jag kan ringa om det på måndag. Men nu var problemet framme och ni fattar nog.

Vid tolv på natten släppte Dan och Elin mig vid min lägenhet. Jag hoppa in lite glatt. Tänkte lägga mig i sängen för att glo lite på film, innan det var dags att sova. Men så blev det inte.

Det gick inte att vrida på nyckeln. Jag försökte i en kvart. Tills jag ringde Telgebostäder. De skulle skicka någon som kunde hjälpa mig. Efter att jag la på såg jag att jag hade lite batteri på min telefon och fick lite ångest. Ringde upp Telgebostäder igen för att kolla när hjälpen skulle komma.

Påpeka då att jag inte hade så mycket batterier. Och han jag pratade med sa

Hoppas att du har det när dem ringer.

Blev rätt chockad av detta svar. IDIOT!!!

Så jag börja springa omkring i trapphuset för att leta efter ett eluttag. Men inte hittade man det. Försökte flera gånger att öppna dörren. Fick så ont i mina händer. Så det blev lite gråt, av att det inte gick och man undrade om de skulle komma och hjälpa mig, om nu mina batterier skulle ta slut.

Ringde en sista gång för att se ifall de var på väg eller om jag skulle börja kliva iväg till Linnea.

Den snälla själen i telefonen, sa att han skulle höra med dem. Då fick jag veta att de var på väg ifrån Tyresö och att jag kunde stå vid dörren så jag kunde öppna, ifall de inte kunde nå mig.

Efter en timmes väntan så kom han. Och det blev att borra. Var lite rädd för att grannarna skulle komma springande. Men som tur var gjorde dem inte det. Han var verkligen efterlängtad.

Och 01:51 kom jag in i lägenheten. Vad jag hade längtat efter sängen. Jag kramade kudden väldigt hårt, när jag väl la mig.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0