Hemma Hemma...

För några timmar sen så kom jag äntligen HEM till min kära lägenhet. Har ju bott hos mamma i två veckors tid. Har varit kattvakt. Det gick bra. Men lika skraj som vanligt. Tycker att det är läskigt att bo där själv. Men jag lever så det har ju gått bra.

Blev uppskrämd i söndags då larmet i huset sattes på. Och mamma fick ett samtal att larmet hade gått. Första gången jag sov borta så sattes det igång. Har sovit där alla andra dagar, för katternas skull.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0