Det finns många minnen...
Känner att jag måste få ur mig detta. Kanske inte är så bra ide att skriva det här. Men vem ska jag säga detta till...
Jag önskar att du var här nu. Och om du inte var här, att du var i livet igen. Livet är grymt och det tänker man inte på. Och ibland vill man inte förstå det heller.
Det är så mycket som jag tänker på nu, när det gäller dig. Som när vi var små. När vi byggde olika hopp, av olika brädor. Som du fick utföra med skateboarden. Och som när jag fick prova. Haha, höll på att slå mig gul och blå. Och du bara putta iväg mig och skrek: håll balansen och skrattade åt mig. Jag vet att man såg rätt dum ut. Men jag försökte... Haha
Gud vad det finns mycket att skratta åt. Och när vi var hos dig och Sandra eller hos mig.
Kommer ihåg en gång. När vi var hemma hos mig. Det gör du kanske med eller måste jag påminna dig. När jag satt på toan och du och Tom fick upp låset. Ja du... Som sagt det finns så mycket som man kan ta upp. Jag hoppas att du har det bra nu... Och om ett tag syns vi igen.